Olaus Petri (Olof Pettersson) 1493-1552, svenska kyrkans reformator och en av Sveriges största kulturpersonligheter. Grundare av det moderna svenska skriftspråket. En orädd och stridbar förkunnare av rättvisa och likhet inför lagen. “Bättre fria än fälla” är en domarregel som han införde och som gäller än idag.

Logens historia

28 maj 1920
En Odd Fellowförening bildades med J E Brundin som ordförande, Eric Lundholm vice ordförande, Wilhelm Hedberg sekreterare och Gustaf P:son Orrby skattmästare. 

8 september 1920
Föreningen antog,  på Wilhelm Hedbergs förslag, namnet Olaus Petri.

14 oktober 1920
Anhållan ingavs till Storlogen om medgivande för föreningen att övergå till Loge.

1 november 1920
Logen N:o 77 Olaus Petri I O O F institutieras i Sverige av dåvarande Storsiren Wilhelm Laurentz i Ordenshuset Klara Kyrkogata 17 och blev Stockholms 10:e Loge.

Logens stiftare                Moderloge
Alfred Anderholm            Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Bror Andersson               Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Ludvig Aspling                 Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Johan Bergfeldt               Logen n:o 13 Gustaf Wasa
J E Brundin                      Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Linus Gustafsson             Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Wilhelm Hedberg             Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Eric Lundholm                  Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Gustaf P:son Orrby          Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Axel Wahlstedt                 Logen n:o 13 Gustaf Wasa
Axel Hansson                   Logen n:o 15 Karl XIV Johan
Gustaf R Ågren                Logen n:o 19 Louis de Geer

Till Logens förste Övermästare valdes J E Brundin.

10 november 1920
Logens första sammanträde hölls varvid bland annat beslöts att Logen skall sammanträda 2:a och 4:e onsdagen september tom maj samt 2:a onsdagen juni tom augusti.

VEM VAR OLAUS PETRI?
Hans livs stora mål var att bli sitt folks andlige frigörare.Olaus Petri författade en mängd folkliga ströskrifter för reformationen, i vilka han med inspiration från Martin Luther, med glödande nit angrep den gamla läran. Speciellt utmärkande är skriften Om Guds ord och människors bud, som kanske är den ädlaste och djupsinnigaste av hans skrifter. En annan omtalad skrift är Till rättelse för enfaldiga klerker och kyrkopräster, utmärkt för en sträng, allvarlig bibelförklaring med kort tillämpning, fri såväl från exempelpredikans anekdoter som från hårdragna spetsfundigheter.

Han utgav handböcker för gudstjänstordningen samt psalmer (original och översättningar), varibland flera bibehållits i svenska kyrkans nuvarande psalmbok, t. ex. n:r 21 och 49 samt översättningen Vår Gud är oss en väldig borg.
Han tog även en viktig del i bibelöversättningen. Huruvida han är upphovsman till 1526 års översättning av Nya testamentet är omstritt, däremot har han säkert medverkat vid 1540-41 års fullständiga översättning av Den heliga skrift, som med skäl kallats den viktigaste tilldragelsen inom vår litteraturhistoria.

Olaus Petri är vidare vår förste, mera kritiske hävdatecknare genom sin berömda svenska krönika Sveriges historia till Gustaf Vasa, vilken är utmärkt för fördomsfri och sanningskär undersökning av källorna samt strävande att utfinna historiens lärdomar. Krönikan, som av politiska skäl förbjöds av Gusaf Vasa, spreds emellertid i talrika handskrifter.
Av Olaus Petri äro också de kärnsunda, äkta humana domarregler, som läsas framför den svenska lagboken. Olaus Petris stil är enkel, kraftig, klar och flärdlös och har en personlig prägel.

BIOGRAFI:
Olaus Petri föddes 1493 som smedson i Örebro. Han mottog sin första undervisning i Örebro och Uppsala. År 1516 kom han till Wittenberg och rycktes med i den luterska rörelsen, som uppstod under hans studietid därstädes. Hemkommen till Sverige, blev »Mäster Olof» den nya lärans apostel.
Efter någon tids tjänstgöring i Strängnäs kallades han genom Gustaf Vasas försorg till Stockholm som stadens sekreterare (1524) och predikade tillika i dess kyrkor, dock utan att vara prästvigd. Nu började han reformationsverket med full kraft, på sätt som av historien är känd. Åren 1531-33 var han Gustafs kansler, en syssla vartill han enligt konungens senare uttalande var lika skicklig “som en frisisk ko till att spinna silke”.
Ovänskap uppstod nämligen mellan Gustaf och Olaus Petri, p g a frimodigheten i Olaus’ predikningar, av för konungen obehagliga yttranden i krönikan samt framför allt av meningsskiljaktigheter om reformationens innebörd, vilken för Gustaf var av mera världslig än andlig art.
Olaus Petri åtalades slutligen och blev verkligen på grund av en i juridiskt avseende bristfällig anklagelseskrift dömd till döden (för det han skulle uraktlåtit yppa ett i bikten honom anförtrott anslag mot konungens liv) men benådades och blev 1543 kyrkoherde i Storkyrkan. Han avled 1552 och ligger begravd under predikstolen i Storkyrkan i Stockholm.